En riktigt trevlig (och väldigt lugn!) Lördagskväll med mamma ute i Göteborgs nattliv och "Avenyn by night" blev pricken över i:et på hennes kortis-semester här nere på Västkusten. 



Strosade omkring innan vi slutligen slog oss ned på Scandic Rubinens uteservering och delade på en mumsig dessert...solnedgången över staden var fantastiskt vacker att skåda från takterassen...

Söndagsstaren blev tidig då väckarklockan var tajmad och ringde för att meddela oss att hoppa upp, köra sista-rycket-packning, och sticka ut och iväg till Centralstationen.
Ångest-klumpen i magen...deluxe...

Åh, dagarna har gått alldeles för fort..!
Vad jag hade önskat att mamma hade stannat...om så bara liiite längre...eller att jag haft möjligheten att åka med henne upp igen...eller ja, varsomhelst typ..?!

Nej, avsked är verkligen inte min grej...
...och det var med nöd och näppe jag lyckades med att hindra tårarna att rent forsa längst med kinderna då jag kramade om min älskade lilla mor innan hon tog plats på tåget som tuffade iväg norrut :´(

Är så tacksam över de fina dagarna vi fått tillsammans!




Morgonkaffe och Juice innan avsked... <3

Var "stylad" i träningskläder och begav mig direkt från Centralstationen (med gråten i halsen) ut på en powerwalk ;p
Solen strålade från en underbart blå himmel, dofter från varierande växtlighet mötte mig, och de varma vindarna skänkte känslan av sommar...det gjorde mig lite lättare om hjärtat.


Vackra

Hem igen, ombyte till shorts och bikini, plockade ihop lite grejor, och begav mig därefter ned till ån som rinner här förbi och placerade mig på filten.
Där, i underbara sol och värme, spenderades ett antal timmar.
Gott.



När jag legat och slöat i cirkus två timmar så ringer mamma...
...det visar sig att hon efter så pass lång tid av resande fortfarande bara är i...ta taaa; Skövde (!)
Det hände något på vägen kan man ju lugnt säga..! ;p

Återigen, föga förvånande, är tåget försenat (över 2 timmar) rapporterar hon...el-fel sa SJ att problematiken låg i den här gången..?
Och detta elände pågår så under dagen, diverse andra förhinder inträffar, och medför ju såklart att att mamma försenas till övriga byten och avgångar osv..osv...
Stackare.

I skrivandets stund så har jag nyss pratat med henne, då satt hon i buss på väg från Sundsvall till Umeå.
Sedan vidare till Lycksele med taxi som de (tack och lov!) ordnat, och beräknas väl ankomma till kära Granitan någon gån runt 04-snåret...bara för att sedan bege sig till jobbet klockan sju (!)
Man blir minst sagt frustrerad och ledsen för hennes skull...men,men...k o m p e n s a t i o n för detta ska det krigas för...punkt.

Annars har jag hunnit med en runda på stan, lite mat-inköp, käk (fyy för tråkig singel-middag!), tvätt och ja...allmänt små-plock.
Nu är det verkligen tillbaka till vardag.

Skymningen sänker sig.
Trots att jag tittar ut genom panoramafönstern mot den levande staden utanför så kan jag inte hjälpa känslan av ensamhet...saknad...längtan...

Dags att ta tag i nuet, dags att börja göra verklighet av de beslut jag tagit.

// Maryly