Käre John...
...idag firas din 70-års dag, trots att du inte längre finns med oss.
I varje fall inte i fysisk, mänsklig skepnad.
Men genom din musik, dina texter och det avtryck du lämnade under dina år här på jorden så förblir du odödlig.
Tack.
Och även detta har hänt...
Fredag
Resväskan packad och släpad, jobbar-timmar avklarade, lite sista-minuten-inköp inför tågresan och semestern kunde börja!
Semestervecka...låter så konstigt att säga det såhär mitt uppe i hösttider, men en välbehövlig ledighet är det i alla fall :)
Mitt under inköpen, mitt uppe i Nordstans-vimlet kom sedan telefonsamtalet.
Det telefonsamtalet jag väntat på sedan jag klickade på Skicka-knappen (se tidigare inlägg) och som jag i ärlighetens namn nog inte riktigt trodde skulle komma...
Det vankas en intervju på Onsdag och sedan tar vi det från där, tankarna snurrade...och gör så fortfarande...
Med snurrande tankar och händerna fulla var det tacksamt och underbart skönt att möta upp med Johan som kommit för att vinka av mig på Centralstationen.
Separations-ångest de luxe!
(Jaa, jag vet att det "bara" rör sig om en dryg vecka, men avsked är inte min grej helt enkelt...)
Fick en jättefin liten present med mig och en varm jag-kommer-sakna-dig-kyss innan det var dags att rulla norrut.
Tuff tuff
Tuff tuff
Timmar på tåg.
Resans lycka;
*Min nya leksak (iPhone4) -hur har jag klarat mig utan den?
*En alldeles egen "ensam-plats" att bre ut sig på -tåglyx
*Bistron -öppen för inköp, mysig och relativt lugn
Jag, en god bok, en ännu godare kall öl, samt penna och papper för diverse anteckningar.
Förutom undertecknad så innehöll restauragnvagnen denna fredagskväll även;
1 styck Koran-läsare som även pratar mycket i mobilen
1 styck kvinna med annan bok
1 styck man djupt försjunken i dagstidningen
1 styck fyllepar i intressant (?) diskussion
2 styck tågpersonal i samtal om ditten och datten
4 styck karlar i intressant (?) diskussion
De två diskussionerna som pågick dels bredvid, dels bakom mig, var onekligen svåra att undvika.
Jag lyssnade, jag antecknade.
Fylleparet
Samtalsämnet handlade i stora drag om politik, och det var ju inte de brightaste åsikterna som dryftades under det samtidiga alkoholintaget...dock fascinerande på sitt sätt...
Efter ytterligare några glas kom deras diskussion att (hur vet jag faktiskt inte?) halka in på Koran-läsaren några bord bort.
Ordet terrorist nämdes, och pratade han inte lite väl mycket i telefonen där borta?
Man kan ju aldrig veta vem som är vem, eller vem som vill vad i desssa tider....
Jo, jo...här frodades fördomarna!
Var det kanske så att paret, vilse i dimman, såg ett potentiellt hot utspela sig bara några stolar bort?
Trodde de kanske att den skäggige mannen var mitt uppe i sina storslagna planer av att utföra ett terrordåd uppe i Norrland?
Vad skulle han spränga?
Skog?
För någon större skada på befolkningen eller befolkningsantalet lär det ju i alla fall inte bli, med tanke på hur glesbefolkat det ändå är...
Waste of bombs? ;p
De fyra karlarna
Norrland VS Västragötaland.
Två mot två.
0-0.
De pratas hej vilt om diverse resor och arbetsprojekt, där bland andra Lill-Babs varit inblandade(!), från Västgotarnas sida.
En av dessa herrar verkar även vara något som närmast kan benämnas som "Jesus-freak", då han alltid tillägger ett välklingande Jesus-citat efter vad någon av de andra yttrar, och berättar att han även rest jorden runt hela 5 varv i olika Jesus-sammanhang (jag hängde inte riktigt med där...)
Norrland kontrar i sin tur med samtal om hembränt, där en är på väg hem till 15-liters dunken(!), samt otaliga historier som handlar om björn (djuret).
Kvällen citat kläcks på grövsta Haparanda-målet;
"Den är ju blind! Blind som ett jävla blindstyre!"
- om björn (fortfarande djuret)
Efter yttreligare några glas (även i detta sällskap) så halkar samtalet, inte helt oväntat, in på tjuvjakt.
Här har en av de två norrlänningarna verkligen mycket att berätta och håller låda för fulla muggar!
(bokstavligt talat)
Han vet minsann vad han pratar om, för han har åkt dit för tjuvjakt inte mindre än 18 gånger (!) under sina 52 levnadsår...det vet han med säkerhet eftersom hans gamla mor håller räkningen åt honom.
Senaste voltan, som inte alls var så länge sedan, resulterade i 18 månader på kåken...men vadå, man anpassar sig ju..?
Här flikar då även en av västgotarna (han som är mindre bundis med JC) in att han minsann suttit på kåken han med.
En halv dag.
Det var under ett studiebesök med företaget...
Och tåget rullar på.
Tuff tuff
Tuff tuff
Lördag
- idag
Efter några få timmar av sömn och många långa mil bakom mig, var det så äntligen dag att kliva av i Umeå och ta Taxi hem till storebrors lägenhet för att mötas upp av mamma och nykokt kaffe!
En uppiggande dusch och så var man nästan människa igen.
I alla fall så pass mycket att det gick att mota bort tröttheten och ställa in sig på fit-for-fight-shopping-mode.
För det var precis vad som vankades, en heldag på stan och shopping med mamsen! :)
Fina inköp gjordes, god lunch intogs och vi det var en nöjd mor och nöjd (men sjukt trött!) dotter som sedan satte sig på bussen på väg till resans slutmål; Lycksele.
Hemma i lugnet på Granitan nu.
Uppkrupen i soffan framför tv:n och knappar.
Borde verkligen krypa till kojs snart...
I soffan bredvid myser mamma och Sotis...gräsänkor som vi är ikväll då pappa-bas kör gig i Storuman till tidig morgon, och Johan-bas befinner sig någonstans i Danmark.
Blir tomt i sängen utan min älskling i natt...men jag unnar verkligen honom detta och hoppas att hela Amaranthe-gänget får en rolig och givande vecka!
Allt gott!
// Maryly
I varje fall inte i fysisk, mänsklig skepnad.
Men genom din musik, dina texter och det avtryck du lämnade under dina år här på jorden så förblir du odödlig.
Tack.
Och även detta har hänt...
Fredag
Resväskan packad och släpad, jobbar-timmar avklarade, lite sista-minuten-inköp inför tågresan och semestern kunde börja!
Semestervecka...låter så konstigt att säga det såhär mitt uppe i hösttider, men en välbehövlig ledighet är det i alla fall :)
Mitt under inköpen, mitt uppe i Nordstans-vimlet kom sedan telefonsamtalet.
Det telefonsamtalet jag väntat på sedan jag klickade på Skicka-knappen (se tidigare inlägg) och som jag i ärlighetens namn nog inte riktigt trodde skulle komma...
Det vankas en intervju på Onsdag och sedan tar vi det från där, tankarna snurrade...och gör så fortfarande...
Med snurrande tankar och händerna fulla var det tacksamt och underbart skönt att möta upp med Johan som kommit för att vinka av mig på Centralstationen.
Separations-ångest de luxe!
(Jaa, jag vet att det "bara" rör sig om en dryg vecka, men avsked är inte min grej helt enkelt...)
Fick en jättefin liten present med mig och en varm jag-kommer-sakna-dig-kyss innan det var dags att rulla norrut.
Tuff tuff
Tuff tuff
Timmar på tåg.
Resans lycka;
*Min nya leksak (iPhone4) -hur har jag klarat mig utan den?
*En alldeles egen "ensam-plats" att bre ut sig på -tåglyx
*Bistron -öppen för inköp, mysig och relativt lugn
Jag, en god bok, en ännu godare kall öl, samt penna och papper för diverse anteckningar.
Förutom undertecknad så innehöll restauragnvagnen denna fredagskväll även;
1 styck Koran-läsare som även pratar mycket i mobilen
1 styck kvinna med annan bok
1 styck man djupt försjunken i dagstidningen
1 styck fyllepar i intressant (?) diskussion
2 styck tågpersonal i samtal om ditten och datten
4 styck karlar i intressant (?) diskussion
De två diskussionerna som pågick dels bredvid, dels bakom mig, var onekligen svåra att undvika.
Jag lyssnade, jag antecknade.
Fylleparet
Samtalsämnet handlade i stora drag om politik, och det var ju inte de brightaste åsikterna som dryftades under det samtidiga alkoholintaget...dock fascinerande på sitt sätt...
Efter ytterligare några glas kom deras diskussion att (hur vet jag faktiskt inte?) halka in på Koran-läsaren några bord bort.
Ordet terrorist nämdes, och pratade han inte lite väl mycket i telefonen där borta?
Man kan ju aldrig veta vem som är vem, eller vem som vill vad i desssa tider....
Jo, jo...här frodades fördomarna!
Var det kanske så att paret, vilse i dimman, såg ett potentiellt hot utspela sig bara några stolar bort?
Trodde de kanske att den skäggige mannen var mitt uppe i sina storslagna planer av att utföra ett terrordåd uppe i Norrland?
Vad skulle han spränga?
Skog?
För någon större skada på befolkningen eller befolkningsantalet lär det ju i alla fall inte bli, med tanke på hur glesbefolkat det ändå är...
Waste of bombs? ;p
De fyra karlarna
Norrland VS Västragötaland.
Två mot två.
0-0.
De pratas hej vilt om diverse resor och arbetsprojekt, där bland andra Lill-Babs varit inblandade(!), från Västgotarnas sida.
En av dessa herrar verkar även vara något som närmast kan benämnas som "Jesus-freak", då han alltid tillägger ett välklingande Jesus-citat efter vad någon av de andra yttrar, och berättar att han även rest jorden runt hela 5 varv i olika Jesus-sammanhang (jag hängde inte riktigt med där...)
Norrland kontrar i sin tur med samtal om hembränt, där en är på väg hem till 15-liters dunken(!), samt otaliga historier som handlar om björn (djuret).
Kvällen citat kläcks på grövsta Haparanda-målet;
"Den är ju blind! Blind som ett jävla blindstyre!"
- om björn (fortfarande djuret)
Efter yttreligare några glas (även i detta sällskap) så halkar samtalet, inte helt oväntat, in på tjuvjakt.
Här har en av de två norrlänningarna verkligen mycket att berätta och håller låda för fulla muggar!
(bokstavligt talat)
Han vet minsann vad han pratar om, för han har åkt dit för tjuvjakt inte mindre än 18 gånger (!) under sina 52 levnadsår...det vet han med säkerhet eftersom hans gamla mor håller räkningen åt honom.
Senaste voltan, som inte alls var så länge sedan, resulterade i 18 månader på kåken...men vadå, man anpassar sig ju..?
Här flikar då även en av västgotarna (han som är mindre bundis med JC) in att han minsann suttit på kåken han med.
En halv dag.
Det var under ett studiebesök med företaget...
Och tåget rullar på.
Tuff tuff
Tuff tuff
Lördag
- idag
Efter några få timmar av sömn och många långa mil bakom mig, var det så äntligen dag att kliva av i Umeå och ta Taxi hem till storebrors lägenhet för att mötas upp av mamma och nykokt kaffe!
En uppiggande dusch och så var man nästan människa igen.
I alla fall så pass mycket att det gick att mota bort tröttheten och ställa in sig på fit-for-fight-shopping-mode.
För det var precis vad som vankades, en heldag på stan och shopping med mamsen! :)
Fina inköp gjordes, god lunch intogs och vi det var en nöjd mor och nöjd (men sjukt trött!) dotter som sedan satte sig på bussen på väg till resans slutmål; Lycksele.
Hemma i lugnet på Granitan nu.
Uppkrupen i soffan framför tv:n och knappar.
Borde verkligen krypa till kojs snart...
I soffan bredvid myser mamma och Sotis...gräsänkor som vi är ikväll då pappa-bas kör gig i Storuman till tidig morgon, och Johan-bas befinner sig någonstans i Danmark.
Blir tomt i sängen utan min älskling i natt...men jag unnar verkligen honom detta och hoppas att hela Amaranthe-gänget får en rolig och givande vecka!
Allt gott!
// Maryly
Kommentarer
Trackback